Välmående: Vad ger oss verkligen tillfredsställelse och en känsla av mening? Del 1
Det ligger två speciella år bakom oss, som på många ställen har satt vår normalitet på prov eller vänt upp och ner helt. Förutom restriktioner, rädslor och nya utmaningar i att klara vardagen uppstod för många också betydligt fler tillfällen för att stanna upp och reflektera, där man blev medveten om vad som saknas, är smärtsamt, men också vad man mår bra av och är särskilt viktigt. Hur har det varit för dig?
Naturligtvis har pandemin ändå påverkat tillfredsställelsevärden, men inte i alla avseenden negativt eller entydigt. Medan en tysk befolkningsstudie [i] redan under pandemins första månader fann en minskning i tillfredsställelsen med livet och positiva känslor, visade en svensk befolkningsstudie bland äldre [ii] inga skillnader i tillfredsställelsen med livet under samma period. Det är dock tveksamt om detta även gäller yngre människor och senare tider i pandemin. I Tyskland, till exempel, minskade tillfredsställelsen med livet ännu kraftigare i samband med den andra vågen/andra lockdown [iii]. Innan, efter att första lockdown hävts, hade den stigit till ungefär ”normalvärde” igen. Det verkar alltså finnas en viss påverkan av pandemin och restriktioner på vår tillfredsställelse med livet.
Men vad är orsaken till det och vad är det egentligen som gör oss tillfreds och lycklig? Frågan är inte helt lätt att svara på, men forskningen och många kloka hjärnor erbjuder ett antal intressanta resultat och synvinklar.
Men ett steg i taget: Hela tiden pratar jag om tillfredsställelse. Vad menas egentligen med det? Sociologiprofessorn Dr. Martin Schröder definierar tillfredsställelse så här: ”Tillfreds är man när det egna faktiska livet motsvarar de kraven på hur det egna livet ska se ut.” [iv]. Redan här blir det tydligt att det är fråga om en jämförelse ’status quo vs. mål’ och att varje människa har sina egna föreställningar om vad livet ska innehålla. Samtidigt kan dessa krav också ge bränsle till missnöje. Mer om det senare. Trots avsaknanden av ett allmängiltigt begrepp för tillfredsställelse, ger den Socio-ekonomiska paneln (SOEP) viktiga rön om faktorer som för många verkar vara betydelsefulla för deras tillfredsställelse, åtminstone i Tyskland. [v]
Sammantaget visar SOEP:s dataanalys att
- ett fast partnerskap,
- den regelbundna och livliga (fysiska) kontakten med vänner och släktingar,
- känslan av gemenskap med likasinnade,
- hälsa,
- ett jobb som är roligt,
- tillräckligt med sömn och
- den känslan av att kunna styra och forma sitt eget liv
har en positiv effekt på tillfredsställelsen.
För vissa resultat är det dock värt att titta närmare:
När det gäller kontakt med vänner och släktingar tycks fem nära förtrogna räcka. De som har mer är knappast mer nöjda eller upplever tvärtom mer stress än tillfredsställelse, efter vården/underhållet av alla relationer då inte lyckas som man skulle vilja.
Det är också intressant att för fäder och barnlösa korrelerar veckoarbetstiden positivt med tillfredsställelse: upp till 50-timmarsveckan är fler arbetstimmar förknippade med mer tillfredsställelse. För mödrar är veckoarbetstiden däremot av liten betydelse.
Dataanalysen visade dock också att personer som har barn i genomsnitt inte är lyckligare än barnlösa. Som en möjlig pragmatisk förklaring förs fram att det ur evolutionär synvinkel inte spelar någon roll om barn gör lyckliga på lång sikt; huvudsaken är att vi skaffa de. Detta betyder naturligtvis inte att barn inte gör lyckliga, men det finns en rad andra faktorer som barnlösa ibland kan koncentrera sig mer på.
Resultaten om sömn är också upplysande och upprörande för de av oss som inte ger sin sömn den allra högsta prioriteten och oftare kortar ner den. Således gör sju och fler jämfört med fyra timmars sömn en enorm skillnad när det gäller tillfredsställelse.
Och sist men inte minst, det som de flesta tror att de aldrig kan få nog: pengar. Ja, i viss mån kan det stämma, men när det kommer till tillfredsställelse så ökar pengar den bara i viss utsträckning, nämligen när man knappt har haft några hittills. Från 2000 € (ca 20 650 SEK; per 2021-12-27) efter skatt per månad leder mer välstånd knappast till mer tillfredsställelse. Denna tröskel för tillfredsställelse ska dock ses i relativa termer och kan skifta upp eller ner beroende på en nations kapitalistiska inriktning och levnadsstandard.
Så mycket om resultaten av en storskalig långtidsundersökning i Tyskland. Naturligtvis spelar många psykologiska fenomen och processer roll för den upplevda tillfredsställelsen, såsom grundläggande attityder, personliga krav, definition och tydlighet av mål och värderingar, hantering av obehag, upplevelse av självförmåga och mycket mer. Detta kommer jag gå in på i den andra delen av denna blogg.
Tills des, ta dig en stund för att fundera över och känna efter hur du kan klassificera de nämnda faktorerna för sig själv och i vilken utsträckning de är relaterade till tillfredsställelse och missnöje för dig.
Ta hand om dig!
Referenser:
[i] Zacher H., & Rudolph C. W. (2020). Individual differences and changes in subjective wellbeing during the early stages of the COVID-19 pandemic. American Psychologist, 76(1), 50-62.
[ii] Kivi M., Hansson I., & Bjälkebring P. (2020). Up and about: Older adults’ wellbeing during the COVID-19 pandemic in a Swedish longitudinal study. The Journals of Gerontology: Series B, 76(2), e4-e9.
[iii] Runde, A. & Leicht, G.: Studie av Universitetsklinik Hamburg-Eppendorf UKE.
[iv] Ursache\Wirkung nr. 118: Zufriedenheit, s. 42.
[v] Gehirn & Geist nr. 04/2021: Was macht mich zufrieden? av Martin Schröder.
